Har du någon gång fått en känsla att han kanske är den rätta, även om dewt känns ibland att det kommer alder o funka. Men ibland, bara då o då så känns det att det kommer att hållas hela rästen av ditt liv, även om du e ung o har livet fortfarande framför dig.
Du lever ditt liv med hoppet att denna peraon kommer alltid finnas där för dig, oberoendw hurudan stuationen är.
På det sättet börjar du planera ert framtid (oberoende är du är i någon slags förhollande me denna person eller inte). Och du vill verkligen att kommer att uppfyllas, och vill verkligen inte bli besviken.
Men får man göra så? Är de bra för en? En stund kan det kännas bra, men hur blir det sen när man fötstår att det aldrig kommer och funka. (jag hoppas jag alder behöver fråga dessa gällande mitt fall)
Shoot for the moon. Even if you miss, you'll land among the stars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar